Saknade du mig idag? Hade du andra planer för mig än att låta mig begrava mig i bråten i mitt rum med böcker, musik och annat livsbränsle? Hade du planerat att låta mig göra några goda gärningar idag? Eller att låta mig tjäna ett syfte? Var det någon som behövde mig? Var jag saknad? Var idag dagen då jag hade kunnat uträtta stordåd?

Förlåt mig, livet. Jag bara trivs så väldigt bra när jag är för mig själv. Jag kan inte vara en jediriddare varje dag. Det vet du. Men visst väntar du på mig? Visst ses vi imorgon?